Stockholmsäventyr och en ny frisyr

Jag sitter uppkrupen i soffan med en kopp te. Sådär lagom trött efter att ha tampats med den skånska vinden. Energin har varit låg under veckan, men idag fanns en annan lust och lätthet i stegen. Jag njöt. Knatade på i motvind och uppförsbackar, log mot  förbipasserande. Tänkte  på hur härligt det är när kroppen känns stark och svarar på vila. För vila har jag ägnat mig en hel del åt den här veckan. Förra helgen begav jag mig nämligen ut på första äventyret sen transplantationen – en utbildningshelg i Stockholm. Då blev det minsann fart och fläng.

Det hela började egentligen rätt chockartat. Jag steg av tåget på Centralen och insåg ganska snabbt att jag borde valt en bättre ankomsttid, inte 16:30 en fredag. Jösses Amalia så mycket folk! Efter 15 minuter i huvudstaden hade jag förmodligen sett fler människor än under de senaste 5 månaderna. Katastroftanken kom såklart som ett brev på posten; ”Inte en chans att jag lyckas hålla mig frisk”. För femtioelfte gången fumlade jag med handspriten, drog upp halsduken över näsan och försökte väja för nysningar. ”Stängd mun, små små andetag”, ja de där orden gick på repeat medan jag banade mig iväg mot en överfull tunnelbana och strax därpå tog plats på en lika full buss. Tillslut landade jag i alla fall hemma hos min vän, människochocken la sig och en betydligt mer angenäm helg kunde ta form.

Det blev två roliga och intensiva dagar med yoga, prat, skratt, god mat och nya bekantskaper.  Jag hade bokat in mig på en kortare yogautbildning med inriktning huvudvärk och migrän, tänkte att en kurs kunde pigga upp såhär efter vinterns utmaningar. Och det visade sig bli en lärorik boost! Inspirationen kom igång och jag kände att jag längtar efter att få undervisa igen. Komma igång med någon form av jobb. Så vem vet, kanske håller jag en huvudvärks/migränyogakurs till hösten?! Trött, men samtidigt påfylld anlände jag till Lund på söndagkvällen. Första gången som jag provar mina infektionskänsliga vingar på riktigt och det visade sig att immunförsvaret fixade  biffen! Nu kommer jag definitivt våga mig in på Åhlens, ja kanske tom. gymmet.

Här har ni förresten min frilla. Så skönt att känna sig lite varmare om skulten igen. Det var fasligt kallt där ett tag.


Tänk att jag hade en sån här man för bara 5 månader sedan. Det känns avlägset. Men ändå inte särskilt sorgligt. Det blir nog en kortare frisyr ett tag framöver!

2 reaktioner på ”Stockholmsäventyr och en ny frisyr

  1. Gott att höra från dig, Anne!
    Hope’s up 🙂
    Hår är bara typ död materia, ditt hjärta däremot…
    Jag ska ha mina små knattar här nu i dagarna, ska uppdatera de (de kommer att bli så glada).
    Kramar ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s